Header Ads

Breaking News

English - Igbo Dictionary

English - Igbo Dictionary





A

about maka
addition mgbakö
afternoon ehihie
airplane ügbö elu
all niile, dum, ncha
also kwaa, -kwazi
and na
anglican (person) onye anglican
animal anü
April onwa-iri
as ka
at na, n’
August onwa-abö

B

bad öjöö, njö
bag akpa
banana ogede
be (verb) 
be tasty (verb) törö ütö
be, be present in location (verb) nö
be, have the quality of, be in (verb) 
beans agwa
beautiful öma, mma
bed akwa
bedroom obu
beer mmanya
below n’okpuru
beside n’akükü
big ukwu
billion ijeri
black ojii
black man onye ojii
bless (verb) gözie
blue atülü
boat ügbö mmiri
body ahü
book akwükwö
book seller ore akwükwö
boss oga, onye isi
breakfast nrï ütütü
bring (verb) kpörö
bring in (verb) weta
broom azïza
brother nwa nne nwoke
brother (maternal) nwannem
brother (paternal) nwannam
bury ili
bush ohia
bush animal anü öhïa
bush meat anü öhïa
but mana
buy (verb) züö, gota
buyer özü ahïa
bye kodi

C

car ügbö ala
carry (verb) buru
carry on one’s back (verb) kwö
cassava jiakpu
catholic (person) onye catholic
center etiti
chair oche
chew (verb) ta
chicken ökükü
child nwa, nwantakïrï
children umu aka
chop house ülö oriri
christian onye üka
church üka
clean öcha , ücha
clock elekere
close nso
close to home ndiuno
cloth akwa
cloud urukpu
coconut aku oyibo
cocoyam ede
cold oyi
come (verb) bïa
come from (verb) si
cook (verb) sie
corn öka
count ögügü
cow ehi
cray fish okporo
cry (verb) bee
cupboard (box for food) akpatï nrï
customer onye ahïa

D

dawn ütütü
day üböchï
daytime ehihie
December onwa-isii, onwa-asaa
denomination okpukpe
development agency ndï mmepe obodo
dismiss (verb) gbasaa
do (verb) mee
doctor dibïa oyibo
dog nkita
don’t worry esogbuna
door akwü
down the road ndïda
drink mmanya
drive (verb) nyaa
dry season ököchï
duck öbögwü

E

each niile, dum
early dawn üzö
earth ala
edge akükü
eggs akwa
eight asatö
electricity ökülatrïk
elephant enyi
English bekee
enter (verb) bata
Europe obodo bekee
every niile, dum
expect (verb) lee anya
expensive oke ölü

F

fall ill (verb) rïa örïa
family ndï be
family (lit. compound and house) ezi n’ülö
far from home ndiagu
father nna
February onwa-asatö
fetch (verb) kuta
finger mkpisi aka
fire ökü
first mbü
fish azü
five ise
floor ala
food nrï
fork mkpisi
four anö
friend enyi

G

garden eggs afüfa
garri garri
genuine (adjective) ezi
girl nwata nwanyi
give (verb) nye
go (verb) gaa
go early (verb) ma üzö
goat ewu
god chukwu
good öma, mma
good afternoon ehihie öma
good behaviour ezi omume
good day üböchi öma
good man ezigbo nwoke
good morning ütütü öma
good night abalï öma
good-bye ka e mesïa
good-evening abalï öma
good-morning ï bölachï
goodnight ka chi foo
grade clasï
ground ala
group ndï

H

half ökara
happy anülï
happy easter añuli easter
happy new year añuli arö öfüü
harmattan period oge ugürü
hawk egbe
he o, ö, ya
head-ache isi mgbu
hear (verb) nü
height elu
help (verb) nye aka
her ya
herbs akwükwö ögwü
here ebea
his ya
hold (verb) jide
hospital ülö ögwü
hot ökü
hotel ülö oriri
hour elekere
house ülö
how olee, kedu
how many ole
how much ole, ego ole
hundred narï
husband di

I

I mü, m , (verb) + m
if mana
igbo man onye igbo
in na, n’
insiden’ime
instead of kama
intend to (verb) chörö
interior ime
it o, ö, ya

J

January onwa-asaa
jesus christ jesu kristi
join (verb) nonye
July onwa-mbu
June onwa-iri na atö

K

kerosine nmanü-ökü
key igodo
kill (verb) gbu
kind üdï
king eze
kitchen usekwu
kolanut öjï igbo

L

leaf akwükwö
learn (verb) müö
left ekpe
library ülö akwükwö
life ndü
like ka
lion agu
little girl nwata kïrï nwanyi
live (verb) bi
living-room mbara
location ebe
long ogologo
lord chineke
lot, many nnuku




M

madam nne
make (verb) mee
make a plea (verb) kpee
man nwoke
manner etu
March onwa-itolu
market ahïa
masteroga
May onwa-iri na otu
maybe ike kwe
me mü, m
meat anü
medicine dealer onye na ere ögwü
medicine man dibïa
medicines ögwü
meet izute
merchandise ngwa ahia
merry Christmas añuli ekeresimesi
million nde
money ego
monkey enwe
moon önwa
morning ütütü
mother nne
motor ügbö ala
motor-cycle ogbatumtum
motorpark ödü ügbö ala

N

name aha , afa (Onitsha dialect)
next özö
night abalï
nine itolu
no mba
nothing more onwerozi
November onwa-ise
now ugbua
number ole

O

occasion oge
October onwa-anö
of which nke
office ülö ölü
oil mmanü
on na, n’
on top of n’enu
one otu
onion alïbasa
our anyï

P

pain mgbu
paper akwükwö
pay (verb) kwüö ügwö
pear ube
people ndï
pepper ose
period oge
pig ezi
place ebe
plate afere
play football (verb) gbaa bölü
please biko
possess (verb) jide
pot ite
prayer ekpere
present (verb) nye
price önü
primary school elementrï
pumpkin ügü
pupil nwata akwükwö
purchase (verb) gota
put, add (verb) tinye

R

rain mmiri-ozuzo
rain (verb) zoo
rainy season udu mmiri
reading ögügü
red mme
red earth ajali
rice osikapa
right nrï
riverbank ikpere mmiri
room mgbe
roots mgbörögwü osisi

S

save (verb) zöpüta
say (verb) kwuo
school ülö akwükwö
secretary onye-ode akwükwö
see (verb) 
sell ire
seller ore ihe
September onwa-atö
seven asaa
she o, ö, ya
sickness örïa
since ka mgbe
sister nwa nne nwanyï
sister (maternal) nwannem
sister (paternal) nwannam
sit down (verb) nödü anï
six isii
small obele
snake agwö
somebody onye
something ihe
son nwa nwoke
sort üdï
speak süö
spoon ngazi
stand up (verb) kunie
stew ofe
stick osisi
stockfish okporoko
straight oto
strength ike
student nwata akwükwö
sun anwu, anyanwü
Sunday üböchï üka
sweep (verb) zaa
swim (verb) gwuo mmiri
swimming-pool ndörö mmiri

T

tablets ögwü
take (verb) kpörö
teach (verb) kuzie
teacher onye nkuzi
tell (verb) gwa
ten iri
thank you imela
thank you very much ekele dili gï
that ahü, nke ahü, ihe ahü
that (conj.) na, ka
their ha
them ha
then e mesïa, mgbe ahü
there ebe ahü
these -a
these (group) ndïa
they ha
think (verb) che
this -a, nkea, ihea
those ahü
those (group) ndi ahü
thousand puku
three atö
thunder egbe igwe
time elekere, oge
today taa, tata
toilet ülö mposi
tomorrow echi
too kwaa, -kwazi
top enu
town obodo
travel njem
travel (verb) jee
tree osisi
trouble nsogbu
truthezi okwu
turkey tolotolo
two abüö

U

ugly öjöö, njö
umbrella nche anwu
under n’okpuru
underside okpuru
university mahadüm
until tupu
up n’enu
us anyï

V

village (inside town) ime obodo

W

wait (verb) chere
want (verb) chö
war agha
water mmiri
water leaves gbörödi
water yam mbala ji
we anyï
weather üböchï
weeping akwa
welcome nnöö
well öfüma
well done da alü
what gïnï
when olee, kedu; olee oge
where ebee
whether mana
which olee, kedu
white öcha , ücha
white man onye öcha
who onye
why maka gini
wife nwuye
wind ikuke
wine mmanya
woman nwanyï
work ölü
worker onye ölü
workers ndï ölü

Y


yam ji
year arö, ahö
yellow edo
yes e-e
you, your gï; i, ï
you, your (pl.) unu


















No comments