English - Igbo Dictionary
English - Igbo Dictionary
Aabout makaaddition mgbakö afternoon ehihie airplane ügbö elu all niile, dum, ncha also kwaa, -kwazi and na anglican (person) onye anglican animal anü April onwa-iri as ka at na, n’ August onwa-abö Bbad öjöö, njöbag akpa banana ogede be (verb) bü be tasty (verb) törö ütö be, be present in location (verb) nö be, have the quality of, be in (verb) dï beans agwa beautiful öma, mma bed akwa bedroom obu beer mmanya below n’okpuru beside n’akükü big ukwu billion ijeri black ojii black man onye ojii bless (verb) gözie blue atülü boat ügbö mmiri body ahü book akwükwö book seller ore akwükwö boss oga, onye isi breakfast nrï ütütü bring (verb) kpörö bring in (verb) weta broom azïza brother nwa nne nwoke brother (maternal) nwannem brother (paternal) nwannam bury ili bush ohia bush animal anü öhïa bush meat anü öhïa but mana buy (verb) züö, gota buyer özü ahïa bye kodi Ccar ügbö alacarry (verb) buru carry on one’s back (verb) kwö cassava jiakpu catholic (person) onye catholic center etiti chair oche chew (verb) ta chicken ökükü child nwa, nwantakïrï children umu aka chop house ülö oriri christian onye üka church üka clean öcha , ücha clock elekere close nso close to home ndiuno cloth akwa cloud urukpu coconut aku oyibo cocoyam ede cold oyi come (verb) bïa come from (verb) si cook (verb) sie corn öka count ögügü cow ehi cray fish okporo cry (verb) bee cupboard (box for food) akpatï nrï customer onye ahïa Ddawn ütütüday üböchï daytime ehihie December onwa-isii, onwa-asaa denomination okpukpe development agency ndï mmepe obodo dismiss (verb) gbasaa do (verb) mee doctor dibïa oyibo dog nkita don’t worry esogbuna door akwü down the road ndïda drink mmanya drive (verb) nyaa dry season ököchï duck öbögwü Eeach niile, dumearly dawn üzö earth ala edge akükü eggs akwa eight asatö electricity ökülatrïk elephant enyi English bekee enter (verb) bata Europe obodo bekee every niile, dum expect (verb) lee anya expensive oke ölü Ffall ill (verb) rïa örïafamily ndï be family (lit. compound and house) ezi n’ülö far from home ndiagu father nna February onwa-asatö fetch (verb) kuta finger mkpisi aka fire ökü first mbü fish azü five ise floor ala food nrï fork mkpisi four anö friend enyi Ggarden eggs afüfagarri garri genuine (adjective) ezi girl nwata nwanyi give (verb) nye go (verb) gaa go early (verb) ma üzö goat ewu god chukwu good öma, mma good afternoon ehihie öma good behaviour ezi omume good day üböchi öma good man ezigbo nwoke good morning ütütü öma good night abalï öma good-bye ka e mesïa good-evening abalï öma good-morning ï bölachï goodnight ka chi foo grade clasï ground ala group ndï Hhalf ökarahappy anülï happy easter añuli easter happy new year añuli arö öfüü harmattan period oge ugürü hawk egbe he o, ö, ya head-ache isi mgbu hear (verb) nü height elu help (verb) nye aka her ya herbs akwükwö ögwü here ebea his ya hold (verb) jide hospital ülö ögwü hot ökü hotel ülö oriri hour elekere house ülö how olee, kedu how many ole how much ole, ego ole hundred narï husband di II mü, m , (verb) + mif mana igbo man onye igbo in na, n’ insiden’ime instead of kama intend to (verb) chörö interior ime it o, ö, ya JJanuary onwa-asaajesus christ jesu kristi join (verb) nonye July onwa-mbu June onwa-iri na atö Kkerosine nmanü-ökükey igodo kill (verb) gbu kind üdï king eze kitchen usekwu kolanut öjï igbo Lleaf akwükwölearn (verb) müö left ekpe library ülö akwükwö life ndü like ka lion agu little girl nwata kïrï nwanyi live (verb) bi living-room mbara location ebe long ogologo lord chineke lot, many nnuku Mmadam nne make (verb) mee make a plea (verb) kpee man nwoke manner etu March onwa-itolu market ahïa masteroga May onwa-iri na otu maybe ike kwe me mü, m meat anü medicine dealer onye na ere ögwü medicine man dibïa medicines ögwü meet izute merchandise ngwa ahia merry Christmas añuli ekeresimesi million nde money ego monkey enwe moon önwa morning ütütü mother nne motor ügbö ala motor-cycle ogbatumtum motorpark ödü ügbö ala Nname aha , afa (Onitsha dialect) next özö night abalï nine itolu no mba nothing more onwerozi November onwa-ise now ugbua number ole Ooccasion oge October onwa-anö of which nke office ülö ölü oil mmanü on na, n’ on top of n’enu one otu onion alïbasa our anyï Ppain mgbu paper akwükwö pay (verb) kwüö ügwö pear ube people ndï pepper ose period oge pig ezi place ebe plate afere play football (verb) gbaa bölü please biko possess (verb) jide pot ite prayer ekpere present (verb) nye price önü primary school elementrï pumpkin ügü pupil nwata akwükwö purchase (verb) gota put, add (verb) tinye Rrain mmiri-ozuzo rain (verb) zoo rainy season udu mmiri reading ögügü red mme red earth ajali rice osikapa right nrï riverbank ikpere mmiri room mgbe roots mgbörögwü osisi Ssave (verb) zöpüta say (verb) kwuo school ülö akwükwö secretary onye-ode akwükwö see (verb) hü sell ire seller ore ihe September onwa-atö seven asaa she o, ö, ya sickness örïa since ka mgbe sister nwa nne nwanyï sister (maternal) nwannem sister (paternal) nwannam sit down (verb) nödü anï six isii small obele snake agwö somebody onye something ihe son nwa nwoke sort üdï speak süö spoon ngazi stand up (verb) kunie stew ofe stick osisi stockfish okporoko straight oto strength ike student nwata akwükwö sun anwu, anyanwü Sunday üböchï üka sweep (verb) zaa swim (verb) gwuo mmiri swimming-pool ndörö mmiri Ttablets ögwü take (verb) kpörö teach (verb) kuzie teacher onye nkuzi tell (verb) gwa ten iri thank you imela thank you very much ekele dili gï that ahü, nke ahü, ihe ahü that (conj.) na, ka their ha them ha then e mesïa, mgbe ahü there ebe ahü these -a these (group) ndïa they ha think (verb) che this -a, nkea, ihea those ahü those (group) ndi ahü thousand puku three atö thunder egbe igwe time elekere, oge today taa, tata toilet ülö mposi tomorrow echi too kwaa, -kwazi top enu town obodo travel njem travel (verb) jee tree osisi trouble nsogbu truthezi okwu turkey tolotolo two abüö Uugly öjöö, njö umbrella nche anwu under n’okpuru underside okpuru university mahadüm until tupu up n’enu us anyï Vvillage (inside town) ime obodo Wwait (verb) chere want (verb) chö war agha water mmiri water leaves gbörödi water yam mbala ji we anyï weather üböchï weeping akwa welcome nnöö well öfüma well done da alü what gïnï when olee, kedu; olee oge where ebee whether mana which olee, kedu white öcha , ücha white man onye öcha who onye why maka gini wife nwuye wind ikuke wine mmanya woman nwanyï work ölü worker onye ölü workers ndï ölü Yyam ji year arö, ahö yellow edo yes e-e you, your gï; i, ï you, your (pl.) unu |

No comments